Vilda och odlade köksväxter

Pilört är ganska vanlig i vårt land utom fjällen och den trivs bäst på fuktig

mark och vattenpilört trivs även i vatten. Zon 1 -8.

Ett kännetecken för pilört är att de ofta har en mörk fläck på bladen.

Vatten- och åkerpilört har rosa blommor.

Vanlig- och bitterpilört har vita blommor. Det som skiljer dem åt är att

bitterpilört har glest mellan blommorna och blomstjälken är något

lutande och den har ingen fläck på bladen.

Pilört använder man mycket i USA och Ryssland, med lite hos oss och
det är synd.

Pilört är C-vitaminrik och den innehåller även en organisk syra som ger

en syrlig smak, som passar bra i en sallad och de större bladen kan man

använda som spenat.

Jag torkar bladen och använder dem i stället för citron på grund av syran.

Bladen av bitterpilört har en stark pepprig smak och bladen torkar jag

och använder som peppar.

Bitterpilört kallas vattenpeppar.

Fröna använda jag i bröd mm och den är nära släkt med bovete och kan

användas som bovete.

Jag gör tvättmedel av såpnejlika och jag använder både färska och

torkade blad, stjälkar och även rötter.

Se länken nedan.

Blad på torkning av såpnejlika.

Malda rötter, som är klar för användning.

Recept se inlägg 2 augusti 2013 Tvätt- och städmedel av såpnejlika

Det bästa med fleråriga växter är att man kan skörda dem 3 gånger som

till exempel sallad- och spenatväxter.

Och det gäller både vilda och odlade växter som nässlan, vitplister,

syror, Gode-Henrik (som är en flerårig målla) mm.

Jag gick en runda i går kväll och kunde inte motstå att skörda lite nässla,

för den var så fin. Jag har alltid påsar med mig, när jag går en runda och

jag kommer nästan alltid med mig något hem.

Sötväppling innehåller kumarin liksom vårbrodd/ vaniljegräs och

kumarin ger smak av vanilj.

På sommaren gör jag oftast skorpor smaksatta med vanilj och då växlar

jag mellan vårbrodd/ vaniljegräs och sötväppling.

Se hur man gör vaniljsocker med sötväppling i inlägget nedan.

KARINS VANILJESKORPOR

100 g margarin eller smör

1 dl strösocker

1 msk sötväpplingsocker

2 tsk bakpulver

1 dl mjölk eller gräddmjölk eller havergrädde

Rör socker och fett vitt och pösigt.

Blanda de torra ingredienserna. Tillsätt mjölblandningen och vätskan.

Arbeta snabbt ihop degen och låt vila i kylen ca ½ timme.

Dela degen i 2 delar och baka ut till rullar. Lägg på en plåt och platta till

dem något. Grädda i 225* i ca 12 minuter. Sänk värmen till 175*

Låt svalna något och skär i sneda smala skivor.

Sprid ut skivorna och rosta dem i ca 15 minuter, med luckan på glänt.

Om ni har missat att göra ett socker med smak av vanilj av vårbrodd/

vaniljegräs, kan man göra det nu.

För även sötväppling innehåller kumarin och den blommar hos mig.

Jag gör det på två sätt

1/ Mixar blommorna med socker, som jag sedan torkar i ugnen.

2/ Dels torkar jag blomkvistarna och sedan repar/ drar jag lös de torkade

blommorna.

Jag använder sockret och även de torkade blommorna som smaksättare

i  bakning, desserter mm.

De torkade blommorna kan man använda som smaksättare i fyllning,

korv mm. och även i doftpåsar.

Följ receptet men byt vårbrodd till sötväppling.

Se recept Vaniljgrässocker & vaniljgräspulver

Nejlikrot är en grönsak som var vanlig vid odling på 1500-talet.

Odlingen upphörde och den föll i glömska, som många andra grönsaker.

Men nejlikrot hade blev förvildad och i dag växer den upp till Dalälven

och efter Norrlandskusten på skuggiga ställen i snår, lundar, som sk ogräs

i parker och trädgårdar och hos mig under mina vinbärsbuskar.

Nejlikrot är flerårig och den blommar med gula blommor

som liknar smör blommorna.

Fröbollen är röd och fröna fastnar på kläderna eller djuren.

Namnet nejlikrot för att den innehåller nejlikolja och som ger doften

och smak av nejlika.

Jag använder både blad och roten, som ersättare för nejlika.

Bladen har en mindre markant smak och som jag därför använder som

smaksättare. Färsk hackad blad använder jag i salladen eller i dressingen.

Jag torka och använder dem under vintern i soppor, grytor, stuvningar,

såser, inläggningar mm.

Bladen skördas under vår och försommar.

Roten har mer smak av nejlika och kan ersätta kryddnejlika.

Roten skördas på senhöst eller tidig vår.

Gör ditt eget iste och det är dessutom mycket godare och nyttigare.

När de är mycket varmt, behöver man dricka mycket. I stället för att släp

hem drycker kan man göra eget iste av blad av svarta vinbär.

ISTE av SVARTA VINBÄRSBLAD

1-2 nävar blad av svarta vinbär

1 liter vatten

ev 1-2 msk honung

eller farinsocker eller råsocker

1 nypa salt

1 skivat äpple

ev isbitar
Åker- / vattenmynta.

Koka upp vatten. Riv eller hacka bladen grovt. Lägg i bladen och låt dra

ca 5 minuter. Sila och tillsätt honung eller farinsocker eller råsocker och

salt. Låt svalna.

Lägg ett skivad äpple en tillbringare och häll i teet. Ställ i kylen och låt stå i

några timmar eller gärna över natten.

Servera med isbitar och åker- eller vattenmynta.

Våtarv – Stellaria media, växer i hela Sverige till och med i fjällen och är

vanligast på näringsrik odlad mark, men växer även på vägkanter och i

tångvallar.

Liksom svinmålla hör den till ett av våra vanligaste “ogräs”.

Våtarv kallas Nate eller Hönsarv för att hönsen tycker mycket om den.

Den kan växa under stora delar av året, om det inte ligger snö eller det

är tjäle i marken.

Ett år skördade jag den före nyår och jag gjorde en soppa, som jag

serverade som förrätt på nyårsaftonen.

Våtarv är min favorit när det gäller salladsväxter på grund av att den har

saftiga och krispiga blad, med en liten nötig smak och det är så jag vill att

min sallad skall vara.

Hela växten används rå i sallad, såser, på smörgås mm. Den kan även

användas som spenat i soppan, fräst i olja mm.